.

Det knyter sig i magen. Jag ryser till. Framför mig står en person jag länge letat efter. Någon jag aldrig trodde mig lyckas finna. Med en röd och en grön sko skuttar han bredvid mig längst Fårdala gårdsväg, han får mig att skratta. Ler med mig. Han är söt och lång. Blond. Hans ögon tindrar mer underbart än stjärnor. I kroppen kände jag samma sagokänslo som jag gjorde i somras. Så lycklig jag var.