.

Jag är inte värd denna fina blogg, förlåt mig för alla mina tomma dagar.

Jag är skitskraj för Nikolaj,

han har en svart skinnpaj.

Mamma säger att han är från Shanghai,

han har tänder som en haj.

-

Han är ganska skum den där Nickolaj,

och jag är fortfarande skitskraj.

Han är alltid jättedum,

och hans stora dumma bil säger brumbrum.

Nikolaj brukar köra gatan ut,

och då låter det "tut-tut".

-

En gång hörde jag Nikolaj sjunga,

han sjöng för full lunga.

Nikolaj sjöng för en flicka,

grannflickan Annika.

Han sjöng om att hon var söt,

och Annika njöt.

-

Nikolaj och Annika tog slut,

fast deras avbrott var inget akut.

Annika var läskig hon med,

sen flyttade hon nog till Rågsved.

-

Åter till killen,

den levande cigarillen.

Inget ljug jag svär,

han rökte mer än skorstenen Pär.

Nikolaj fick, utan logik,

spädbarnskolik.

Detta var tillbaka fyra år,

säkert vanligt på planeten Singapore.

-

Åt mig brukar han skratta,

igår slog jag honom med en kratta.

Han blev jättesur,

han försökte stånga sig genom dörren som en tjur

nu har mina föräldrar byggt en mur.

-

Jag är otroligt jätteskraj,

för Nikolaj.

-